Minikrisen

Jag har aldrig någonsin känt av pms, men undrar om det kan ändras av en graviditet… Jag känner mig verkligen helt ur balans, konstig i kroppen, obekväm på något vis, stel. Och seg i hjärnan, irriterad, sugen på onyttigheter. Ja, antingen är det pms eller bara en tillfällig svacka.

Hur som helst, så gör en svacka alltid att jag kommer in i en liten microlivskris och börjar ifrågasätta hela mitt liv. Vill jag egentligen bli sjuksköterska, eller ska jag sadla om och utbilda mig till biolog? Kanske ska jag övertala J att vi ska flytta ut på landet och skaffa höns, för stadslivet är ändå så stressigt och jobbigt?

Det är ganska mycket att tänka på just nu, och det bidrar också till att jag ifrågasätter mycket av det vi håller på med just nu. Bröllopsförberedelserna kommer snart att dra igång riktigt på allvar för sista osa-dagen är 31 mars, och efter det finns det inga ursäkter, det är bara att köra. Och mitt i alltihop ska jag försöka få till en introduktion på nya jobbet som jag ska jobba på fem veckor i sommar, efter lite turer fram och tillbaks med missförstånd och lite sånt. För att lyckas få ihop sex introduktionsdagar ganska tätt är jag helt beroende av att J kan vara ledig från jobbet och ta över huvudansvaret för Äpplet, och mitt i allt ska vi alltså även planera bröllopet och hålla familjen flytande, ombesiktiga bilen och åka på påskledighet (”ledighet”… jaja). Alla helger fram till bröllopet är fullbokade redan, och jag är så tacksam över att jag ändå fortfarande är hemma med Äpplet, jag har åtminstone vardagslunken här hemma kvar, värre är det för J…

Jag kan känna, mitt i all stress som vi själva orsakat oss, att vill jag verkligen hålla på med all den här stressen och pressen och pusslandet? Mår JAG bra av det här, eller skulle jag faktiskt vilja flytta ut på landet och skaffa höns, på riktigt? Ja, skratta ni bara, men ibland tänker jag att kanske hade jag mått allra bäst då. För jag är så känslig för vad alla andra tycker och gör, och därute vore det kanske enklare att strunta i alla andra och bara vara.

Annonser

4 reaktioner på ”Minikrisen

    • Inte en hönsfarm kanske! Men några höns, kanske 10. Bra att veta att vi har barn- och hönsvakt om vi bestämmer oss för att flytta! 🙂

  1. Man får ha krisdagar, konstigt vore annat! Tycker du verkar vara en stark person så det blir till att vara klyschig: följ ditt hjärta! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s