17 månader

Äpplet är snart 1½ år! Det känns helt galet i min värld, för det känns som att jag precis låg där på den obekväma förlossningssängen med skakande ben och med ett stadigt grepp kring Js hand, ovetandes om vad som väntade oss.

Äpplet älskar jordgubbar, bovetegröt med banan, all sorts korv, coctailtomater och vatten. Hon har ofta små grejer för sig när hon äter, ibland vill hon att någon ska lägga mat på skeden som hon sen får i handen och så tar hon maten igen med andra handen. Ibland vill hon bli matad, ibland äter hon inte alls om hon blir matad, och ibland äter hon helt enkelt inget alls. Men för det mesta äter hon jättebra, om hon bara får lite tid på sig och får sitta och pyssla på egen hand. Bäst går det om maten inte är blandad utan ligger uppdelad.

Hon vill just nu somna med någon av oss bredvid henne, men inte så nära att vi nuddar henne. När hon väl somnat vill hon ligga jättenära, gärna på armen eller med båda händerna runt ens nacke samtidigt som hon pillar en i nackhåret. Under hela semestern har vi samsovit, det har känts bäst och tryggast, hon har inte alls sovit bra i resesängen. Hon sover hela nätterna för det mesta, och det har hon gjort sen i våras i stort sett.

Hon älskar fortfarande att dansa, och dansar till allt. Hon älskar att dansa till Mora träsk-skivan vi köpte till henne, och kan stå länge framför den och skaka rumpa och svänga med armarna. Det är också kul att ”läsa” böcker, men ännu roligare är det fortfarande att riva och slita i sidorna, eller att bita i den tjocka pärmen( för att stilla kliandet i tandköttet skulle jag tro…). Favoriten hos farmor och farfar i stugan var sandlådan, där kunde hon stå och greja i timmar. Vatten är också kul, hälla från en mugg till en annan, dricka lite, hälla ut och be om nytt och sedan hälla ut på golvet och kladda med det.

 

Under sommaren har hon blivit mycket noga med att allt ska vara rättvist; får mamma puss ska pappa ha puss, alla ska skåla med sina glas och alla ska få smaka av hennes mat. Och när det är dags att sova och mormor och morfar har stor middag måste alla gäster få godnattpuss innan hon kan gå och sova.

Hon pratar hela tiden, men vi förstår inte så mycket ännu. Det vi kunnat förstå än så länge är mamma, pappa, Aya, titta där, se, faffa (farfar) och Dauii (gudmor Marie). Vi märker dock att hon förstår jättemycket, hon hämtar skorna när vi säger att vi ska gå ut, och hämtar andra saker när vi ber om dem. Hon förstår när vi säger nej, men gör för det mest inte som vi säger ändå. Däremot är hon bra på att ”klappa fint” på djur, och verkar väldigt förtjust i alla slags djur. Hon härmar hundar och bilar, hon vet hur bastun låter (när man kastar på, thats daddys girl!) och hur farfars motorsåg låter.

Om exakt tre veckor börjar hon förskolan.

Annonser

4 reaktioner på ”17 månader

  1. Älskade lilla barnbarn. Vi är så stolta och det kommer
    en tår av lycka när vi tänker på henne och ER.
    MORMORMORFARKRAMAR i MASSOR

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s