Gråten

Jag lämnade en storgråtande E på föris idag. Jag kände det på mig, efter en lite rörig helg och för att hon varit väldigt mammig/pappig. Hon klamrade sig fast vid mig direkt vi kom in, och vände bort ansiktet från pedagogen som försökte locka med en bok.

Nu sitter jag här på pendeln med gråten i halsen, och där kommer den förmodligen vara hela dagen och kanske ända tills imorgon när jag får träffa henne igen. Inatt ska jag sova i Uppsala eftersom jag börjar 8 imorgon, och det känns så jävla jobbigt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s