I bubblan

Vi befinner oss i bebisbubblan, eller tvåbarnskaos, kan vi också säga. Då är vi ändå båda två hemma. Men kaos blir det när jag ständigt har en bebis vid bröstet, och inte kan göra något annat än att ha honom där. Vi ammar varannan timme, i minst en timme, så tiden som är över får gå åt till att äta själv och kissa ungefär. Går det längre än två timmar mellan maningarna kommer mjölkstockningskänslorna direkt, så det är knappt värt att försöka hitta på något annat. Därför är det bara J som är tillgänglig och kan städa/diska/ge Äpplet uppmärksamhet osv, och han hinner inte med han heller, plus att vi båda är dödströtta hela tiden 😛 Värsta lyxtillvaron att vara två vuxna hemma så här i början, egentligen, men vi får ändå inte riktigt ihop det. Antar att vi snart börjar hitta lite rutiner och får en något lugnare tillvaro.

Jag vet inte hur det känns det här med att blogga just nu, jag hade gärna velat blogga för det är massor av saker som händer, trots att jag bara sitter i soffan. Men jag hinner inte blogga, just nu hinner jag för att lillebror har däckat på pappas bröst och inte hunnit vakna under tiden jag har tryckt i mig lunchen.  Jag skulle kunna blogga från mobilen, men det är så trist för jag orkar inte få ner alla tankar genom att skriva på telefonen. Det hade dock varit roligt att blogga om den här tiden, som går så otroligt fort och som vi kanske inte riktigt kommer att komma ihåg så bra när den väl svischat förbi.

Jag är mer aktiv på instagram iallafall; linamariape heter jag där.

Läget här är i alla fall lite amningsproblem, känslor av att inte räcka till för storasyster, sömnbrist och ständigt dagdrömmande om en hel natts sömn (som jag inte minns när jag fick senast, någon gång i andra trimestern kanske?), leksakskaos och diskberg. Vi kommer liksom aldrig ikapp, och jag här väl också förlikat mig med tanken om att vi inte behöver göra det just nu, kanske inte ens har möjligheten till det. Men min pedantiska sida mår ju hyfsat dåligt av att gå runt i vårt hus just nu… Försöker trycka bort den, lyckas ganska bra ändå.

Jag har insett att jag inte kommer kunna bada på flera veckor (pga otrevliga saker som händer efter förlossningen ni vet), och sörjer det ganska mycket. Vi var på stranden häromdagen, och jag kände en sån enorm längtan efter att få vara omgiven av vatten… Med största sannolikhet kommer jag åtminstone kunna bada i augusti, längtar tills dess.

Sorry för världens rörigaste inlägg, nu måste jag kissa och sen dags att amma igen.

Annonser

8 reaktioner på ”I bubblan

  1. Åh , jag minns hur det var när lillebror var liten. Och även om jag fortfarande saknar min nattsömn så är det bra mycket lättare nu. Känn ingen bloggstress, det kommer tid för det också.

    • Ja, jag längtar tills vi fått lite rutin på allt! Men faktiskt så sover lillebror så mycket bättre än Äpplet, borde inte klaga egentligen men såklart är jag ju tröttare än vanligt… 🙂

  2. Åh vad jag känner igen mig i den där första kaosiga tiden som tvåbarnsförälder. Isolde var 20 månader och Livia bara skrek de två första månaderna. Vi städade nog inte heller det första kvartalet, och det var nätt och jämt att alla familjemedlemmar fick i sig mat, hade hyfsat rena kläder och sov. Eller nej, barnen fick sömnbehovet stillat, men inte vi. Jag vill skriva nåt uppmuntrande till dig, något som värmer lite, men kommer inte på riktigt vad. Men det jag själv gärna hade fått höra var just att vi är många som upplever första tiden som ett kaos, och att det får lov att vara skitjobbigt. Allt är inte bara kärlek och myyyys även om det finns mycket av det också där i kaoset. Men på något sätt får en det att funka även om en är nära att stryka med på kuppen. Helt plötsligt får en sova 4 timmar i rad, ett första leende eller lite syskonkärlek att bli rörd över så orkar en lite till. Massor av kärlek och kramar till er!

    • Åh vilken fantastiskt fin kommentar! Det är precis sånt här jag vill höra, tack för att du skriver det!

      Ni hade det nog betydligt värre än vad vi har det, Isolde var ju så liten! Äpplet är visserligen treårstrotsig och förstår jättemycket vilket nog gör vissa saker svårare än om hon inte förstått lika mycket, men samtidigt kan hon hjälpa till mycket också. Och att hon förstår mycket är både positivt och negativt, hon förstår att hon måste konkurrera om uppmärksamheten, men hon förstår också att hon måste vänta ibland när lillebrors behov måste komma före hennes… Det finns nog både för och nackdelar med alla åldrar…

      Tack igen för din fina och värmande kommentar! Kram!

  3. Åh vad kul intressant att få höra om det stundande tvåbarnslivet som kommer till oss om ca 3 mån. Jag kommer också bli frustrerad på allt kaos, kanske ska börja ställa mig in på det redan nu…antar att man får försöka fokusera på att det är en väldigt kort period o livet, även om det säkert inte känns så in the moment.

    • Vad bra att du tycker att det är mest intressant! 🙂

      Jag har faktiskt märkt att vi har en större förmåga att faktiskt njuta av den här tiden den här gången. Samtidigt som vi längtar till tiden då han blir äldre och mer ”med”, så kan vi ändå njuta av det här på ett annat sätt. Med Äpplet var allt mycket mer kaotiskt och stressigt. Sedan är lillebror mycket lugnare och sover betydligt bättre, vilket ju också gör sitt till.

  4. Kämpa på! Lev på de bra stunderna och försök strunta i stöket/hitta ett good enoughläge. Jag och Emil kommer gärna och hälsar på när ni känner er redo för det, vi kan ta med käk!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s