Inskolning dag 7

Vi har kommit till dag 7 i inskolningen på nya förskolan. Som tur är, känns allting betydligt bättre än förra veckan, för jag tog faktiskt mod till mig och pratade med personalen om det här med chokladfikorna på morgonen och tiden för frukten på förmiddagen. Det mottogs med blandade känslor förstås, jag vet inte om tiden för frukten kommer att förändras, men numera har i alla fall personalen ett personalrum där de kan äta sitt socker i fred. Allt tack vare moi! Och för att den nya tjejen i personalrummet också tyckte som jag och kände sig stärkt av att jag också sagt något, och genom det kunde genomföra förändringen med personalrummet. De hade ett personalrum innan, fast det var inte inrett med möbler, men nu minsann är det det! Coolt tycker jag.

Det är ju förstås inte bara den delen som gör att det känns bättre, utan att Äpplet verkar trivas bättre och bättre för varje dag vi är där. Hon har en favvofröken (vi får säga fröken, så skönt…) och de andra har det lite tuffare att komma nära, men jag ser det mest som sunt och att det tar sin tid med de andra som kanske inte heller jobbar lika hårt. Enligt personalen tar hon för sig mer och börjar få kontakt med de andra barnen lite mer. Hon har även favoriter bland barnen, och det är ju också precis som det ska vara. Idag har hon sovit själv på förskolan första gången. De få som sover sover utomhus i vagnar, och jag var lite orolig över hur det skulle gå, men det hade funkat okej efter att de gått ifrån de andra och de blivit lugn och ro. Jag gick dit och var där när hon vaknade, och sedan gick vi hem. Imorgon och torsdag kör vi samma upplägg, och fredag blir ledig dag eftersom jag ju är ”arbetslös” och bara har rätt till 20 timmar/vecka. Känns ganska ultimat just nu, med 9-14 och ledig fredag. Tänk om det alltid kunde vara såhär, och att jag och J kunde jobba 50% var och klara oss på det…

Så skönt att förskolan känns bättre nu, plötsligt känns jobbstart om snart två veckor också något lättare.

Annonser

Inskolning dag 3

Jag har inga bra feelings om förskolan än så länge. Det är flickor och pojkar som går där, inte barn, och de är inte ute trots att det är superfint väder ute, och personalen är ganska oengagerade och faktiskt lite lata. De verkar inte känna behov av att visa upp en fasad heller, utan är på samma vis varje dag. Idag visade två av dem upp en skittaskig attityd gentemot en av de andra som är sjuk, det får man tydligen inte vara och det snackades en del skit, allt mitt framför ögonen på mig.

Det här med flickor och pojkar vs. barn, poängteras hela tiden genom sånger och lekar, kläder osv. Det är alldeles tydligt att flickor är på ett sätt och pojkar på ett annat. Flickor kan baka bullar, pojkar putsar skor och helt plötsligt blev Pippi en tjej som vickar på höfterna. Hon är väl ändå framförallt stark? Nej, den där genusmedvetenheten som det så fint skrivs om på hemsidan, den har jag inte sett röken av än så länge, snarare är det motsatsen som utövas hela tiden.

Försöker att hålla god min framför E och vara positiv, men gissar på att hon genomskådar mig. Jag saknar vår gamla förskola, fasiken vad bra den var. Men jag och J konstaterade igår att det blir tufft att pendla dit, och att vi måste försöka göra det bästa av det vi har, så snart det ges tillfälle ska jag ta mod till mig och ifrågasätta vissa saker… *samlar mod*

Dagens heliga frukt

Idag när vi kom till förskolan, med magarna fulla av frukost, var det dags för frukstund. Jaja, tänkte jag, kör på… De skalade tre äpplen som 13 galna barn fick dela på, och jag vet inte ens om alla fick för det var sånt kaos. Äpplet fick tre bitar, den tredje på nåder tror jag eftersom jag satt bredvid, men jag undrar vad denna lilla fruktbit ska göra för henne? Hålla henne mätt och belåten fram till 11.30 när det vankas lunch? Om jag hade ätit den lilla biten äpple hade jag en halvtimme senare mått jätteilla, haft ont i magen och varit jättetrött, så reagerar jag på detta heliga fruktsocker. Jag hade nog hellre sett att Äpplet inte alls fått frukt, utan att hon kunde få stå sig på sin frukost hemifrån (dessutom äter de frukost på förskolan kl 8, och frukt kl 9 alltså, känns lite väl nära inpå frukost).  Det känns som att frukten endast är symbolisk, det är nyttigt och bra på alla sätt och viktiga vitaminer och hit och dit. Då kan de väl få varsin frukt då, åtminstone?

Nej, det här tänker jag ta upp imorgon. Och dessutom tänker jag ifrågasätta varför personalen åt choklad samtidigt som barnen åt sina stackars äppelbitar. Det är verkligen underligt.

Inskolning dag 1

Idag var det första dagen på inskolning nummer två i Äpplets förskolekarriär. Jag trodde nog att det skulle gå lekande lätt, med tanke den entusiasm hon visat de två gånger vi varit där innan och lekt på deras gård. Men idag var det som att hon kände stundens allvar, och höll sig nära mig hela tiden. Hon vägrade dansa och sjunga på sångstunden, vilket är förvånande med tanke på vilken showare hon brukar vara. Men det är självklart inte konstigt alls att hon är blyg i början, och jag försökte inte pusha henne på något vis när vi var där utan lät henne sitta så nära mig hon ville. Däremot har vi pratat mycket om vad som hände under den lilla stunden vi var där, och vad barnen hette och vad vi ska göra imorgon. Jag hoppas att hon successivt kommer att känna sig tryggare där, precis som hon gjorde vid förra inskolningen.

Jag känner mig lite kluven inför förskolan i sig, men jag tänker att jag måste ge den en chans, eller flera. Den ligger så nära oss, den har en fin och grön gård, egen kock etc, och vi kan inte hålla på och byta. Nej, jag hoppas att mina dåliga vibbar bara beror på att jag har GAD-light och är en hönsig förälder.

Onödiga tankar om skuldkänslor och förskolestart 2.0

Det känns lite konstigt och fel att gå och lämna Äpplet på förskolan och sen gå hem och inte jobba eller plugga. Det handlar dock bara om tre veckor som det är så, sen ska vi vara lediga tillsammans i två månader. Och nästa vecka ska jag sätta igång projekt flytt och då har hon det definitivt roligare på föris. Men drabbas ändå av någon slags skuldkänslor över att jag borde ha henne hemma när jag ändå är ledig nu. Trots det vet jag ju att hon har det jättekul på föris och trivs bra där, och jag vill att hon ska få vara där nu sista dagarna innan hon faktiskt ska sluta helt där och börja på ny förskola i höst. Så, egentligen tänker jag att jag faktiskt sitter här i soffan med gott samvete, bara att det är så typiskt mig att fundera över vad alla andra tycker.

Förra veckan visade jag Äpplet hennes nya förskola på datorn, och nu vill hon att jag ska visa den sidan varje dag efter att vi kommit hem. Hon tycker det är jätteroligt att titta på bilderna, och säger namnet på förskolan flera gånger och tittar på mig och skrattar. Det känns som en bra början på förskolestarten 2.0.

Igår blev jag lite ledsen när vi fick det absolut sista nyhetsbrevet på mailen från hennes nuvarande förskola, vi trivs ju så bra med den! Förutom lite mossiga tankar om användandet av ”hen”, så är den alldeles underbar. Hoppas hoppas att vi har tur med nästa förskola, att den är lika bra och kanske till och med bättre.

Tisdag och oplanerad dag

Idag hade jag inget schemalagt i skolan, och passade på att åka in till city efter förislämning för att fika med E. Ni vet, min gravida vän, som nu är ännu mer höggravid eftersom inget hänt ännu. De har packat väskan, vi är fortfarande jour för barnpassning och allt är otroligt spännande! Därför passar vi på att fika i lugn och ro medan bebin fortfarande ligger i praktiskt förvar i magen, om några veckor blir ju fikorna lite annorlunda, inte sämre på något vis utan bara lite mer bebisfokuserade 😀 Inte mig emot, om jag säger så!

När jag hämtade Äpplet på föris på eftermiddagen, var hela gänget inne på storbarnsavdelningen. När jag kom in dit var Äpplet omringad av två äldre tjejer som hade fullt upp med att krama och pussa på henne och ge henne sjörövarlapp för ögat som de hade gjort åt henne! Alltså, det är nästan så jag gråter lite när jag hämtar henne ibland, så söta som alla barnen är mot varandra! Är otroligt nöjd med vår förskola.

Måndag och tenta

Idag har jag tenta i läkemedelsräkning på eftermiddagen. Den är webbaserad som tur är, så jag slipper åka till Uppsala. Den kommer gå åt helvete, det vet jag, för igår när jag gjorde några provtentor, gick det inte så bra. Vi kan säga att det var tur att mina infusioner inte skulle ges till riktiga patienter… Tur att man får göra omtenta i alla fall. Men ska naturligtvis göra mitt absolut bästa, och försöka att inte göra klassiska slarvfel som att svara 4,07 när det står ”runda av till heltal”.

Dagens förskolelämning gick ganska bra. Jag peppade Äpplet att gå själv hela den korta vägen till förskolan genom att avleda med bilspaning, sjunga spexiga låtar och titta upp på flygplanen. Det känns så mycket bättre att hon får gå själv, istället för att jag ska bära henne dit och liksom lämna henne från trygga mammafamnen till superläskiga förskolegården. Nu var det mer självständigt, kändes det som, att jag inte tvingade henne. Hon började dock gråta när vi såg grindarna till förskolan, och när vi kom in och fick se hennes minsta kompis A började de båda storgråta… 😛 Jag pussade och kramade och vinkade hejdå, och Äpplet vinkade till mig samtidigt som hon hulkade och tårarna rann… Trots allt; en ok lämning i jämförelse med alla lämningar förra veckan.