Badrumsrenovering

Igår kom ”gubbarna” (som jag råkade benämna badrumskillarna som igår morse, innan jag märkte att det var två unga killar som kom, och som E nu använder flitigt och väldigt högt :)) från företaget vi anlitat för att renovera vårt badrum. Kl 07.10 kom de, och kommer att göra varje vardag i tre veckor, yeay. Men det är bra förstås, samtidigt, för äntligen slipper vi det lite småäckliga gamla 80-talsrenoverade badrum med rosablommig gulnad våtrumstapet och aprikosrosa plastgolv. Det var ju faktiskt endast badrummet som fick anmärkningar i besiktningen av huset, och den där duschkabinen hade nog gjort sitt för flera år sedan. Med dagens krav på våtrumsutymmen höll inte vårt badrum måttet, och därför var man tvungen att duscha i en duschkabin annars hade det blivit fuktskador i hela rummet, vilket det redan hunnit bli vid tvättmaskinen. Ja, hur som helst, ska bli så underbart att få ett nytt och fräscht badrum.

Vi ska försöka att få lite 60-talskänsla, och ha vita vanliga kakelplattor på väggarna och lite mindre klinkerplattor på golvet i en pistaschgrön nyans, och mörk fog på både väggar och golv. Det var ju tydligen vanligt att ha halvkaklat på 60-talet, men vi har valt helkaklat eftersom det rekommenderades från flera håll pga fuktskaderisken osv. Vi ska ha ett vanligt rektangulärt ”Svensson-badkar” från Gustavsberg, och en vanlig snålspolande toalett. Bidé var ju vanligt på 60-talet, men den har vi skippat faktiskt 🙂 Kommod och handfat har vi köpt på Ikea, men spegel och badrumslampa har vi inte hittat ännu… Det borde vi verkligen fixa ungefär nu. Handdukstork och golvvärme ska vi ha, annars inget annat konstigt eller exklusivt. Det hade känts konstigt att renovera i någon annan stil, jag hoppas att det blir tillräckligt enkelt och stilrent för att kunna passa in med övriga huset. Jag har blivit jättenojjig över om vi valt delar som passar tillsammans, men det återstår att se, nu kan vi inte riktigt ångra oss heller 🙂

20130917-112318.jpg

Vi köper en bil (och jag mår dåligt)

I fredags köpte vi en ny bil. En helt ny bil. Jag skäms nästan för att erkänna det, det känns jobbigt att vi har köpt den, men ändå så känns det samtidigt väldigt bra, för vår gamla var inte direkt en miljöhjälte. Den var från 2001, så visserligen inte så gammal, men den drog hyfsat mycket bränsle/mil, och den gick sönder stup i kvarten. Varje gång vi satte oss i den lät den på ett konstigt sätt, och vi har lämnat in den eller fått låta min eller Js pappa laga den ett flertal gånger senaste året då vi är totalt inkompetenta vad gäller bilar förutom att köra dem och tanka ungefär. Efter att J nördat in totalt på ämnet ”Miljövänligaste halvkombin”, bestämde vi oss för en Renault Megane. Jag tror att den klassas som miljöbil, den går på diesel och drar hälften så lite som vår gamla bensindrivna Hyundai. Dessutom har den också hälften så lite koldioxidutsläpp som vår gamla, det känns bra. Förutom  att bilen är ny och därmed förhoppningsvis hyfsat skadefri de första åren, har vi dessutom ett servicepaket vilket innebär att vi bara kan lämna in den till bilförsäljarens verkstad för service, det är nog det bästa med hela bilköpet. Slippa den oron. Eftersom J är beroende av bilen i och med sitt företag, och jag har mina föräldrar på västkusten, så känns det som att bilen är nödvändig för oss. Det är så jag försöker resonera när jag får ångest över att vi har en bil, och dessutom nu köpt en helt ny. Och att vi ändå försöker vara miljösmarta på andra sätt… Ja, för det mesta känns bilköpet bra, men ibland känns det inte alls lika bra.

Söndag

Älskar att folk kommer hit när de googlar ”dykmetoden” och ”sitta framåtvänd i babybjörn” . Det är ofta flera varje dag som kommit hit med de sökorden, kul! Dykmetoden kommer jag definitivt köra på inför en eventuell andra förlossning, och sitta framåtvänd i bärsele, ja ni vet, det gillar jag ju sådär… Mitt inlägg om att bära barn är för övrigt ett av de mest lästa i hela min bloggarhistoria 🙂

Anyway… Idag är det söndag, och jag och Äpplet är förkylda. Den kom precis sex dagar efter första dagen på förskolan, och inkubationstiden för förkylning är en-fem dagar. Jag är inte förvånad, det var ju ganska väntat att vi skulle bli sjuka nu, jag hade snarare varit chockad om vi inte blivit sjuka. Det är bara J som klarat sig, och det är väl tur eftersom det fortfarande är han som står för försörjningen av familjen. Trots förkylning har vi ändå varit ut på en utflykt idag, till ett lantcafé som ligger en bit utanför Västerås, Gula Stallet. Äpplet blev snuvig på vägen ungefär, det är läskigt hur snabbt det går och hur man kan se/känna hur förkylningen liksom tar över kroppen. Gula Stallet var iallafall ett jättemysigt och fint café med fokus på närproducerat och eko, och vi åt paj, surdegsmacka och varsitt bakverk till efterrätt. Dit åker vi definitivt tillbaks, så roligt att hitta sånadär små pärlor så nära, det tog nog max 20 minuter med bil.

Äpplet har knappt ätit något alls idag tyvärr, det smakar väl inte pga täta näsan. Och nu på kvällen bad hon om att få gå och lägga sig, trots att hon sov länge i bilen på väg hem och vi tog en omväg för att hon skulle kunna fortsätta sova. Nu vaknade hon precis och verkar börja få feber… Typiskt mitt i inskolningen, men tur att jag har tre veckor kvar till jag börjar jobba. Precis det här jag var rädd för, och därför jag satte jobbstarten till oktober när jag fick erbjudandet om att välja. Skönt för J att få slippa vabba sin första månad, och sen för mig under min första. Det känns jämställt och fint.

Jag känner mig hyfsad nu, men med två alvedon i kroppen och en extra kopp kaffe. Dock känner mig så otroligt labil just nu, orolig och stressad inför jobbet, kaos i huset och ett litet minikrig mot förskolan. Och om en vecka börjar badrumsrenoveringen. Då blir en förkylning det som puttar mig över kanten och så mår jag skit och min GAD-light tar över och startar igång tusentals tankar som snurrar. Allt bygger på att om det händer så händer det så kanske det händer och om det händer så kanske det händer och då händer det osv… Så otroligt ologiskt för andra, men i mitt huvud är det absolut inte det, utan fullt troligt och förmodligen alldeles sant alltihop.

Oj, det här kanske var mitt mest röriga inlägg någonsin, det skulle nog kunna kvala in under alla kategorier. Varsågoda.

Det var visst inga originalluckor i det där radhuset, det var bara gamla vanliga hyresrättsluckor i mörkt träslag. Det var en äldre dam som tipsade, hon visste nog inte riktigt vilken typ vi var ute efter. Synd. Hoppas på att någon annan granne är på väg att slita ut sina gamla luckor, annars får vi helt enkelt vänta ett tag till och köpa ”nya gamla” luckor…

Köksluckedramatik

20130430-095626.jpg

På lite sikt har vi ju planerat att byta ut köksluckorna till några mer lika originalen. Vi tror att de var vita här i vårt kök, eftersom det finns ett par luckor som är vita kvar. Vår granne kom med den briljanta idén att fråga runt bland grannarna om det är några som är i renoverartagen och kommer att göra sig av med sina luckor. Idag fick vi tummen ur och gick runt och la lappar i allas brevlådor, och alldeles nyss ringde en kvinna som sa att hennes förra granne hade ett kök med originalluckorna i teak kvar… De nya grannarna skulle riva ut köket, imorgon! Så hon lovade att hon skulle ställa klockan imorgon för att be hantverkarna spara luckorna åt oss! Plus att hon skulle försöka få tag i de nya grannarna såklart, men skit vilken tur vi har… Att vi inte väntade med lapparna till nästa helg typ… Hoppas nu att luckorna är i bra skick, och att de inte hinner förstöras av några klåfingriga hantverkare.

Hej augusti

Roligt att se att det är flera som kikar in här trots att det råder bloggtorka hos mig.

Sen jag skrev senast har vi hunnit med en kort resa till mina föräldrar i Dalsland. Där hade vi kräftskiva med Js familj, gosade med bebis och umgicks med saknade familjen O. Vi hann med lite loppisfyndande också, orkar dock ej ladda upp bilder just nu, men oj vad den här sommaren har varit lyckad ur loppissynpunkt!

Nu är vi hemma och har varit sen i torsdags, och sen dess har vi hunnit fixa till vår klädkammare. Nu har vi äntligen plats för alla kläder, och faktiskt får nästan allt plats därinne också, fantastiskt. Det är bara mina finklänningar som får hänga för sig själva i en av de övriga garderoberna, men det gör inget för det finns ändå så bra med förvaring här. Klädkammaren – I love you! De flesta av de resterande ouppackade lådorna ska jag flytta in i gästrummet, så att vi blir av med lådorna från de andra rummen, och snart hoppas jag att vi kan komma överens om vilka hyllor vi vill ha i köket så att vi kan få lite utrymme att ha favoritporslinet i. Badrummet ska börja renoveras i mitten av september, så tills dess får vi stå ut med våttapeten och den hyfsat äckliga duschkabinen. Det ska bli skönt att få snålspolande toalett, ett badkar, fräscht och fint kakel i 60-talsstil och förvaring för handdukar etc. Vi längtar sjukt mycket efter att badrummet ska bli färdigt.

Imorgon jag klippa mig som Petra Marklund, och J ska jobba i Dalarna på eftermiddagen. På torsdag ska vi på besök hos nya föris, Äpplet är superpepp och pratar redan om alla kompisar på föris (trots att hon inte vet namnet på dem, och det skär lite i hjärtat när hon med övertygande ton talar om att hennes gamla Brommakompisar minsann går på nya föris också…). Pratade med en av pedagogerna igår och fick ett mycket bra intryck, hoppas hoppas det blir bra.

Måla måla måla

Nu är gästrummet färdigmålat förutom listerna, och jag har kämpat och svettats i två dagar. Men oj vilken skillnad det blir, från ful orange tapet med blommig bård till vitt vitt vitt. Nu har vi antingen fina vita väggar, eller en bra bas för en tapet eller annan färg i framtiden. Både hallen och Äpplets rum har målats av J och svärfar, gör också underverk för hela huset när rummen upplevs som lite större. Nästa projekt blir golvet i Äpplets rum, där linoleumgolvet tyvärr inte gick att restaurera… Där ska vi lägga in någon slags träfibergolv som det går att måla på, och det blir av om någon vecka förhoppningsvis. Och så måste vi få in ett garderobssystem i klädkammaren, för därinne är det bara total anarki av mina och Js kläder, kartonger, extrakuddar, gästmadrasser, tavlor och badkarsskötbord. Det är verkligen både frustrerande och roligt att vara nyinflyttad.

Apropå nyinflyttad, så åkte jag och Äpplet buss in till city idag. Jag tog vagnen och försökte gå på i mitten av bussen som man gör. Men dörren ville inte öppna sig och jag försökte hitta någon knapp att trycka på, till slut öppnades dörrarna och jag parkerade vagnen i mitten och gick fram för att visa biljetten (i Sthlm åker man ju gratis om man har barnvagn med sig, men icke här). Passade på att fråga busschauffören hur man tog sig in i bussen på bästa sätt, varpå han föreslog att jag kunde ju ha tagit dörren där alla andra går in, dvs längst fram. Förklarade snabbt att jag var nyinflyttad och gick tillbaks till vagnen… Det är ju inte så himla lätt att veta var man ska gå på, i Sthlm hade jag förmodligen fått en tillrättavisning om jag försökt trycka in mig och vagnen längst fram! Kan förresten tycka att om man har en barnvagn kan man väl få åka gratis, överallt och inte bara i Sthlm. Men annars är jag nöjd med kollektivtrafiken i Västerås hittills, fräscha bussar och trevlig personal. Älskar kollektivtrafik.