Lina på nya äventyr


3 kommentarer

Socialamedierdepressionen

Jag har instagram och Facebook förstås, men inte några andra slags sociala medier. Jag följer bloggar men läser egentligen inte så många, jag har inte twitter och jag är inte aktiv i några familjeliv-trådar. Men ändå känner jag att nu börjar det bli lite för mycket inputs från alla håll, och det gäller de flesta ämnen jag känner mig engagerad i.

På Facebook har jag varit med i flera forum, och känner mig plötsligt helt vilse i mitt eget föräldraskap, och märker att jag ibland inte ens vet hur jag ska hantera vissa situationer för jag tänker bara på vad folk i det där himla forumet hade tyckt och tänkt om mitt agerande. Och det är ju helt sjukt! Jag är en bra förälder, jag är den bästa föräldern för mina barn i alla fall, och jag vet att jag inte förstör dem hur jag än gör i princip. Vi har bra och dåliga dagar här hemma, men oavsett så vet jag att jag är inte så jäkla dålig att Äpplet kommer att få men för livet och att hon inte är trygg och glad. För ibland kan det kännas så, att om jag höjer rösten och skriker åt henne ibland när hon drar i lillebrors ben för femtielfte gången samma timme, så kommer anknytningen att vara fucked for life och hon kommer som tonåring att tillverka voodoo-dockor av mig som hon kommer att sticka nålar i. Ja men typ så. Jag känner mig så galet stressad i mitt föräldraskap pga alla yttre krav från alla möjliga håll. Därför har jag börjat gå ur grupper på Facebook för att försöka minska på kraven, och har behållt ett par stycken tills vidare.

De här grupperna utger sig för att vara så öppna och snälla, men öppenheten finns bara där för de som gör på samma sätt som de själva. I bärsjalsgruppen får man bara ha sjal, om man gud förbjude har en sele blir man genast övertalad att köpa en sjal för det är det bästa och gör man inte det är man liksom lite lite sämre än de som bär i sjal. I genusgruppen är man ett ufo om man inte förstår varför vissa envisas med att kalla sin barn för snipp- och snoppbärare (och jag vet förstås varför de vill göra det, men tycker inte alls att de fyller sitt syfte), och i en annan grupp bör man samsova och aldrig höja rösten mot sitt barn, annars får man pisk. I nopoo-grupperna är kolloidalt silver svaret på allt och i eko-gruppen får man inte ställa vissa ekofrågor (om typ blomjord) för då ska man vända sig till specialgruppen ”Vi som bara köper ekologisk blomjord”.

Jag har dessutom fått någon slags instagramdepression där jag kom på mig själv med att publicera bilder för att försöka få så många likes som möjligt och inte för att jag själv tyckte att jag ville visa just de bilderna. Så nu tar jag det lite lugnt med instagram också, och försöker ”hitta mig själv” där nånstans bland alla perfekta hem.

Ja men herrejösses! Vilka I-landsproblem va?! Ja, jag vet, det är det sannerligen. Men betänkt då att mitt i den här ytterst märkliga depressionen så har jag superdupermegaångest för klimatförändringarna precis som vanligt, och tjatar hål i huvudet på J att vi måste bli bättre på att dra ur kontakten ur tvn som står i standbyläge annars. Min hjärna brinner.


2 kommentarer

Kanske nu?

Jag har kanske fem utkast i wordpressappen, men hinner aldrig skriva klart.

Tanken på att sluta blogga finns där hela tiden, men vill inte på ett sätt heller. Anledningen är ju att det är fint att kunna se tillbaks på vad som hänt, men det spelar ju inte så stor roll när jag aldrig uppdaterar! Fler och fler lägger ner sina bloggar verkar det som, instagram tar över och det är inte samma sak tycker jag. Jag saknar att skriva längre saker, men tiden finns verkligen inte. Jag vet att jag skrivit detta förut, men det är fortfarande samma sak, vill och vill inte samtidigt.


Lämna en kommentar

Conscious denim

H&M släppte sin Conscious Denim-kollektion idag, och jag tycker det är så kul! En av mina favoritmodebloggare Emma Elwin har samarbetat med dem i den här kollektionen, mycket bra, och hon är dessutom en av de få modebloggarna som tar upp hållbart mode. Det är så bra, eftersom modebranschen är en ganska stor miljöbov. Jag är tacksam över att de ekologiska alternativen nu för tiden inte bara släpps i militärgrönt :)


5 kommentarer

Sockersugen

20140930-210545-75945992.jpg

Vet ni hur ofta jag tänker att det hade suttit fint med lite choklad? Kanske en gång i timmen från att jag vaknar tills att jag somnar. Jag är så sjukt sockerberoende, skulle vilja fika hela tiden. Det är alldeles för lite fika i mitt liv just nu. Åh, socker ge mig socker nu!!


Lämna en kommentar

BLW och matstart

Vi kämpar på med amningen, men jag har en tanke om att kanske lillebror hellre vill äta riktig mat. Vi har börjat testa lite, hittills har han fått slicka på en stor morot när vi ätit, fått några skedar rismjölsgröt och smakat på vår mat i den där lilla umamigrejen (man pillar in mat i en liten nätpåse som barnet kan suga på och få smaka på maten på det sättet). Gurka fick han också smaka på, men då började han gråta! Ingen hit alltså. Men resten har varit uppskattat tror jag, och maten i nätpåsen har han faktiskt sugit i sig. Han har ju inte lärt sig att få ner maten i halsen ännu, utan det mesta som han matas med ramlar ut, men det är ju en process han måste gå igenom. Vi ammar på på hans villkor, det är okej.

Jag var helt inställd på att inte låta honom smaka på mat alls förrän han fyllt sex månader, men han är så tidigt med allt (sitter upp, tar tag i saker och för dem till munnen, visar intresse för maten) så därför känns det rätt att börja nu. Vi tar det jättelugnt förstås, men jag tycker att hellre sitta och experimentera med ätbara saker när vi äter än att sitta med en bitleksak. Då får han liksom vara med i det vi gör också. Flaska tar han inte alls, men jag tänkte se om han skulle kunna tänka sig ersättning på en pipmugg istället om det behövs någongång framöver. Flaskan är kanske överflödig egentligen. Han har förresten fått smaka majskrokar också, men tyvärr har han kräkts så mycket efteråt så jag är lite försiktig med dem sedan dess. Majskrokar är annars en bra grej tycker jag, det märks verkligen att han tränar på att svälja och hantera saker i munnen med dem.

20140930-111353-40433065.jpg


Lämna en kommentar

Lillebror är fyra månader

I tisdags blev lillebror fyra månader. Det är helt galet, och vi kan väl i vanlig ordning konstatera att tiden går himla fort.

Lillebror kan vända sig från mage till rygg, men bara tvärtom ifall han ligger i ett gynnsamt läge och det råkar hända av sig själv. Han gillar inte att ligga på rygg, utan magläge är fortfarande mest kul. Redan nu har han börjat upptäcka att han kan stå lite på knäna, så det gör han ibland. Tycker att det känns som lite väl tidigt att börja krypförbereda sig! Sitter gör han med rejält med stöd, det går väldigt bra i barnstolen, vilket verkligen revolutionerat våra måltider!

Han är 67 cm lång och väger 9,2 kg, inte precis en nätt liten bebis, och våra amningsbekymmer har inte påverkat honom alls på det sättet. Hur amningen fungerar är olika från dag till dag. Fortfarande fungerar liggande ställning bäst, men han kan ibland luras till att ammas sittande om han är på väg att somna, så jag har börjat vagga honom halvt till sömns för att sedan amma sittande. Då kan jag lägga honom i spjälsängen också, där vi helst vill att han ligger nu eftersom han lyckades kravla sig ur sängen en gång förra veckan. Jag har testat att ge honom flaska, som han ratade, och amningen fungerar fortfarande så bra på natten (fri snuttning kan vi säga… :)). Därför låter jag det vara just nu, och vi har börjat prova lite med vanlig mat nu, mer om det i ett annat inlägg tänkte jag. Kör lite blockamning på natten, och fungerar bra. Försöker att inte hetsa på dagen utan följa honom, amma på det sätt som han vill, och om det innebär att vagga till sömns först just nu så får det vara så.

Största idolen är Äpplet förstås, och ibland är det faktiskt enklare att ha båda hemma än bara lillebror, för de underhåller redan varandra ganska bra. Annars gillar han sin Sophie la giraffe, bita på handdukar och att bli skojad med i sängen. Han gillar också att stå upp mot möbler redan nu, gärna samtidigt som han får bita på något. Inga tänder har kommit ännu, trots att vi trott att det varit på gång länge nu pga biter på allting.

Lillebror är på många sätt helt olik sin syster. Han har ett galet humör, och blir superskitarg jättesnabbt, för att sedan kunna somna på några sekunder efter utbrottet, och vakna glad som att inget har hänt. Om jag föreslår amning när han inte vill, blir han så arg och skriker så att det sjunger i öronen på en. När han är glad är han världens goaste skönaste bebis, och skrattar ett alldeles överljuvligt skratt! Han trivs bäst i lugn och ro, i min eller Js famn, och reagerar ofta starkt om det är mycket liv och rörelse runt honom. Han trivs fortfarande bäst i sele/sjal, vagnen står bara och samlar damm i hallen än så länge. Sitter han på oss, går det oftast bra att gå runt i stimmiga miljöer. Han avskyr, och då menar jag verkligen avskyr, att åka bil. Då skriker han i panik tills att någon tar upp honom. Därför åker vi helt enkelt aldrig bil just nu.

 


1 kommentar

Sjuk helg

J är från och med september ledig fredagar, det är så obeskrivligt skönt! Den här helgen var i princip helt oplanerad, förutom en inplanerad loppisrunda med Js lillasyster. Och vad händer då? Jag blir sjuk! Hatar att vara sjuk. En hel lång underbar helg förstörd av himla feberskit. Kände lite att det var på gång igår, för efter lunch blev jag så otroligt trött och fick huvudvärk. Gick och lade oss redan vid 22 igår för jag var så trött, och inatt vaknade jag och frös jättemycket , och en stund vaknade jag och svettades… Termometern visade 39,0 imorse, och huvudet känns som att det ska sprängas och kroppen värker.

Att bli sjuk och ha barn som fortfarande är beroende av en är verkligen inte kul. A är inne i en period där han kräver att bli vaggad till sömns för att kunna amma, det är jobbigt att stå och vagga när det känns som att huvudet ska ramla av… Ska be J om hjälp resten av dagen… Åh skitars, vill inte vara sjuk…

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.